Jag tror aldrig att jag har ägnat ett inlägg åt mina vänner förut. Så det är dags att börja ändra på det, för jag vill verkligen att ni ska veta hur mycket ni betyder för mig.

Jag har varit med om mycket genom mitt liv, det började när jag flyttade från Storuman när jag var nio år. Storuman är ett litet samhälle uppe i trygga lappland, alla var så tajt där, och jag hade mina två bästa vänner i hela världen. Självklart hade jag många fler vänner där, jag hade hur mycket kompisar som helst. Men sedan hände något, jag skulle släppa allt det trygga, och flytta till en osäker stor stad 40 mil neråt i landet. Jag blev förkrossad, skulle jag lämna allting här hemma och bara dra? Ja, tydligen. Vi flyttade och jag ver ledsnare än någonsin. Jag kommer aldrig glömma den dagen då jag lämnade Storuman för evigt. jag skulle aldrig flytta tillbaka, jag var liten men så mycket förstog jag. Vi flyttade till Bredsand, ett tattarställe mellan Njurunda där jag nu bor, och Sundsvall. Jag fick rätt fort nya kompisar och bästa kompisar, men så hände något. Jag började bli mobbad, men fortfarande hade jag några kompisar kvar som stog upp för mig och inte vek av. Jag har nog aldrig sagt hur mycket det betydde för mig. Utan er, skulle jag antagligen inte finnas mera. Och jag är evigt tacksam över eran existans. Tyvär har jag ingen kontakt med nån av mina gamla kompisar från Bredsand, men jag antar att det var en period, där jag bara behövde riktiga vänner som kunde rädda mig, sedan var deras uppdrag klart. Jag flyttade och tappade kontakten med dom, mer än så var det inte. Vi försökte hålla kvar kontakten men det funkade bara inte, det var inte meningen helt enkelt. Så flyttade jag hit, till Njurunda, och jag fick massor av nya kompisar. Vissa har flyttat, andra har jag bara tappat kontakten med, men jag antar att dom också bara vard är en period för att fylla ut lite utrymme i min vardag. Några som inte var menad att stanna för evigt. men ni har fortfarande en stor plats i mitt hjärta, en gång fast vid mitt hjärta, alltid fast vid mitt hjärta.

Sedna har vi domhär, dom jag har kvar från Storuman. er har jag känt i hela mitt liv, och ni är bara menad att stanna där för evigt. Jag bor 40 mil ifrån er, men ni betyder fortfarande lika mycket nu som ni gjorde då. Ni är inte sånna som bara skulle stanna en period för att göra mig hel, ni kommer stanna i mitt liv så länge jag lever. Det vet jag. Annars hade vår kontakt tagit slut för längesen.

och så, har vi domhär sista, dom som jag håller mig närmast just nu, dom som bor i närheten och dom som ställer upp för mig. Ni vet vilka ni är. Och igår, så fick jag det bekräftat, att jag verkligen har några sanna vänner. Att ni kom till mig när jag inte tar mig nånstans, när jag är sjuk, och att ni ger mig julklappar, även fast jag inte har bett om det, vi har inte ens pratat om det, det betydde sååå himla mycket för mig, och ni anar inte hur glad jag är över att ha er. Jag har ingen aning, om ni också bara är en period i mitt liv, men det kommer vi inte få veta för ett bra tag framöver, men att ni finns där för mig just nu, det är det som spelar någon roll idag.

En av er är extra speciella, jag tror nog aldrig jag har insett hur ärad jag är att ha dig, jag har stört mig på dig så himla många gånger, men det är bara för att vi är så himla lika. Jag tror du känner precis samma sak som mig. Du är hon som ställer upp, som följer med mig när ingen annan kan följa. Hon som kommer över till mig när jag minst anar det och hon som bryr sig lite extra. Jag säger då det, jag trodde aldrig från början att det skulle sluta med att du betyder såhär himla mycket. men jag är glad att jag hade fel, för du är en av dom bästa jag har. tack för att du finns sussie! <3

och tack alla, utan er så hade det inte funnits någon ida. ni gör mig stark, ni håller mig vid liv varje dag. (och nej, jag säger inte att jag är självmordsbelägen, men om jag inte hade alla mina vänner hade jag antagligen varit det!) Och, alla som jag har gått igenom, människorna som bara har passerat mitt liv men sedan hoppat på nästa tåg för att rädda någon annan, ni betyder också så himla mycket för mig. Varje person har en speciell betydelse i mitt liv, och det var bara meningen att ni skulle sätta en stämpel i mitt liv. Jag älskar er allihopa!

Lots of love from ida

 

sussieee

21 december 2007 23:07

Sluuuta ida, fan jag börjar ju gråta. Helt serious =')

http://neverending.biloggagratis.se

 

Ida

21 december 2007 23:22

det var det som var meningen :D Nä, men .. jag sa bara som jag tycker snuttis ^^,

http://idaakebrand.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

okej, blev inte inaktivt så länge xP haha, men skulle bara säga att nu byter jag bloggisch. (igen :D) är som sagt så less på denna.   har inte fixat designen å de på den andra än, men det kommer så småningom.   ni är nu välkomna till http://idaaakebr...

hallååå bloggen. lite inaktivt nu dårå, kommer det bli framöver också i think. ska byta över till blogg.se för känner att det är trist på denhär och då har jag ingen skrivarglöd. men ja, ska be pappa fixa photoshop på denhär datorn, så att jag kan fi...

jaa, så har man klarat av den första riktiga dagen men vanligt schema. har gått väldigt bra faktiskt, och jag tror att det kommer bli skitbra framöver också.   mjaa, det har ju inte hunnit hända så mkt mer idag, eftersom skolan tar upp den största de...

well well, sitter och småfryse och känner lukten av pannkaka från köket och känner hungern börja stiga. har varit i skolan hela dagen, slutade vid fyra. haft en massa information om olika saker och så. skit tråkigt, men vad gör man inte.   har också ...

yeeah, hemma från det lilla lägret med klassen nu. eller ja, har vart det ett tag men jag har inte orkat slagit igång datorn. har badat, as skönt, sett lite tv och så. var väldigt roligt därute, paddlade kanot, spelade brännboll, fotboll, nattslinga,...